Det är tyst.
Det är standardsvar.
Livet som författare, alltså.
Men sedan fick jag ett dm på Instagram, från ett förlag som var nyfikna på Stjärnbärarens önskan. Vem vet, kanske blir det en tryckt bok med? Det finns förstås inga garantier, men intresset för prinsarna var stort. Nu gäller det bara att e-boken håller måttet, för det är ju ändå ytterligare ett nålsöga som ska passeras innan något bestäms. Jag är ändå väldigt tacksam för den här möjligheten. Det kunde dröja lite innan förlaget återkommer med besked, men jag är van vid det här laget, haha.
Sedan har en idé till ett nytt manus bubblat upp till ytan; en berättelse om havsfolk och sann kärlek, såklart. Det började som ett litet sidoprojekt då jag var less på författarskapet och mådde skit psykiskt (därav tystnaden), och nu har en helt ny värld öppnat sig för mig. Genren är fantasy romance/new adult, precis som Stjärnskådartrilogin. Det är hett, vackert och alldeles underbart. Kände att ett avbrott var nödvändigt för att hitta tillbaka till skrivandet. Och nu är det inte bara ett utan TVÅ manus som skriker efter min uppmärksamhet. Vilket angenämt problem, liksom.
Det är spännande tider.